Vi hjälper dig

Diskbråck

Har du symtom på eller redan konstaterat diskbråck? Nedan kan du läsa mer och hur du kan få hjälp.

Vi hjälper dig

Ladda ned appen och få hjälp med bedömning och remiss.

Diskbråck är klart vanligast i ländryggen, betydligt mera ovanligt i halsryggen och en sällsynthet i bröstryggen. I ländryggen finns fem kotor som benämns L1 till L5 uppifrån och ned. Mellan kotorna finns en disk och baktill en led på varje sida, facettlederna. I och med dessa leder och att disken är ganska mjuk (som tjockt suddgummi) kan kotorna röra sig mot varandra. Bakom kotkroppen och diskarna ligger ryggmärgskanalen som omramas av kotbågarna. Normala diskar i ländryggen är 7-9 mm tjocka bindvävsstrukturer. De är uppbyggda av ett yttre mera trådrikt parti (anulus) och ett inre mera mjukt, hos unga personer geléartat parti (nukleus). Då diskbråck uppstår sker endera en sprickbildning i det yttre området och det mjuka inre materialet pressas ut i sprickan (ungefär som tandkräm). Kommer den utpressade massan i kontakt med en nervrot (början till ischiasnerven) i ryggmärgskanalen skapar det smärta med utstrålning i nervens område. Beroende på smärtans utbredning i benet/foten kan man därför oftast avgöra vilken nervrot som är påverkad och i och med detta vilken disk som orsakar besvären. Ibland sker inte någon sprickbildning i disken så att det inre materialet kläms ut utan istället buktar hela disken kraftigt bakåt och påverkar en nervrot.

Symtom vid diskbråck

Initialt upplever de flesta diskbråckspatienter ren ryggsmärta vilken anses vara kopplad till att sprickan uppstår i disken. Då det inre materialet pressats ut minskar trycket i disken och ryggsmärtan avtar. Om det utpressade materialet kommer i kontakt med en nervrot i ryggkanalen uppstår då istället smärta ned i benet, ibland även domning, stickningar eller krypningar i samma område. Blir nervroten kraftigt klämd fungerar den inte till fullo och nervförsörjningen till vissa muskler drabbas och därvid uppstår svaghet i ben/fot, en viss förlamning. Skulle detta drabba nerverna som går till urinblåsan drabbas blåsfunktionen och då måste tillståndet handläggas akut. På senare år har det ansetts att det inte bara är det mekaniska trycket mot nervroten som skapar smärta utan att det även skulle finnas ett inslag av inflammation. Vid operation ses dock inga inflammatoriska tecken.

Utöver ovanstående beskrivning kan symtom på diskbråck ge något/några av nedanstående symtom:

 

  • Ont i ryggen.
  • Smärta som strålar ner i ett ben.
  • Domningar och stickningar i benen.
  • Tyngdkänsla i benen.
  • Svårt att kontrollera rörelserna i benen.
  • Sämre känsel i benet och foten.
  • Svårt att kontrollera urin och avföring.
  • Ont i nacken.
  • Smärta som strålar ut i armarna och fingrarna.
  • Smärta som strålar ut i bröstkorgen.

Behandling av diskbråck

Om inte allvarliga nervstörningar föreligger (t ex förlamning av urinblåsan eller kraftig förlamning av ben/fot) avvaktar man alltid möjligheten till spontan förbättring, givetvis med medicinering med smärtstillande medel. Det utklämda diskmaterialet kan skrumpna och då minskar trycket mot nervroten och besvären avtar. Om däremot smärtan i benet kvarstår oförändrad och även objektiva tecken till nervrotstillklämning kan påvisas
(nedsatt känsel, nedsatt kraft, nedsatta reflexer) kan operation behöva genomföras. Avgörande är då graden av smärta och tidsförloppet, att bättring inte sker.

När och var ska jag söka vård?

Oftast blir besvären bättre inom ett par veckor. Inom några månader brukar många bli mer eller mindre besvärsfria. I vissa fall kan du få allvarligare symtom. Då kan du snabbt behöva opereras.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har ont i ryggen och dessutom något av följande symtom:

  • Du har svårt att kontrollera urin och avföring.
  • Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.
  • Du har domningar, stickningar eller svagheter i benen eller armarna.

Kontakta också vårdcentralen om värken inte blivit bättre inom ett par veckor eller om smärtstillande läkemedel inte hjälper. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern.

Fysioterapeuter, även kallade sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer kan ibland ge råd och träningsprogram.

Om dina besvär inte är övergående och du har erhållit en initial fysisk bedömning på primärvårdsnivå och helst genomgått en röntgenundersökning kan det vara aktuellt med remiss till ryggspecialist. Vi hjälper dig gärna med fortsatt bedömning och hjälp med remiss till ryggkirurgisk mottagning för att du så snabbt och kvalificerat som möjligt ska få vården du behöver.

Ladda ned appen och få hjälp med bedömning och remiss.

Diskbråck är klart vanligast i ländryggen, betydligt mera ovanligt i halsryggen och en sällsynthet i bröstryggen. I ländryggen finns fem kotor som benämns L1 till L5 uppifrån och ned. Mellan kotorna finns en disk och baktill en led på varje sida, facettlederna. I och med dessa leder och att disken är ganska mjuk (som tjockt suddgummi) kan kotorna röra sig mot varandra. Bakom kotkroppen och diskarna ligger ryggmärgskanalen som omramas av kotbågarna. Normala diskar i ländryggen är 7-9 mm tjocka bindvävsstrukturer. De är uppbyggda av ett yttre mera trådrikt parti (anulus) och ett inre mera mjukt, hos unga personer geléartat parti (nukleus). Då diskbråck uppstår sker endera en sprickbildning i det yttre området och det mjuka inre materialet pressas ut i sprickan (ungefär som tandkräm). Kommer den utpressade massan i kontakt med en nervrot (början till ischiasnerven) i ryggmärgskanalen skapar det smärta med utstrålning i nervens område. Beroende på smärtans utbredning i benet/foten kan man därför oftast avgöra vilken nervrot som är påverkad och i och med detta vilken disk som orsakar besvären. Ibland sker inte någon sprickbildning i disken så att det inre materialet kläms ut utan istället buktar hela disken kraftigt bakåt och påverkar en nervrot.

Symtom vid diskbråck

Initialt upplever de flesta diskbråckspatienter ren ryggsmärta vilken anses vara kopplad till att sprickan uppstår i disken. Då det inre materialet pressats ut minskar trycket i disken och ryggsmärtan avtar. Om det utpressade materialet kommer i kontakt med en nervrot i ryggkanalen uppstår då istället smärta ned i benet, ibland även domning, stickningar eller krypningar i samma område. Blir nervroten kraftigt klämd fungerar den inte till fullo och nervförsörjningen till vissa muskler drabbas och därvid uppstår svaghet i ben/fot, en viss förlamning. Skulle detta drabba nerverna som går till urinblåsan drabbas blåsfunktionen och då måste tillståndet handläggas akut. På senare år har det ansetts att det inte bara är det mekaniska trycket mot nervroten som skapar smärta utan att det även skulle finnas ett inslag av inflammation. Vid operation ses dock inga inflammatoriska tecken.

Utöver ovanstående beskrivning kan symtom på diskbråck ge något/några av nedanstående symtom:

 

  • Ont i ryggen.
  • Smärta som strålar ner i ett ben.
  • Domningar och stickningar i benen.
  • Tyngdkänsla i benen.
  • Svårt att kontrollera rörelserna i benen.
  • Sämre känsel i benet och foten.
  • Svårt att kontrollera urin och avföring.
  • Ont i nacken.
  • Smärta som strålar ut i armarna och fingrarna.
  • Smärta som strålar ut i bröstkorgen.

Behandling av diskbråck

Om inte allvarliga nervstörningar föreligger (t ex förlamning av urinblåsan eller kraftig förlamning av ben/fot) avvaktar man alltid möjligheten till spontan förbättring, givetvis med medicinering med smärtstillande medel. Det utklämda diskmaterialet kan skrumpna och då minskar trycket mot nervroten och besvären avtar. Om däremot smärtan i benet kvarstår oförändrad och även objektiva tecken till nervrotstillklämning kan påvisas
(nedsatt känsel, nedsatt kraft, nedsatta reflexer) kan operation behöva genomföras. Avgörande är då graden av smärta och tidsförloppet, att bättring inte sker.

När och var ska jag söka vård?

Oftast blir besvären bättre inom ett par veckor. Inom några månader brukar många bli mer eller mindre besvärsfria. I vissa fall kan du få allvarligare symtom. Då kan du snabbt behöva opereras.

Sök vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om du har ont i ryggen och dessutom något av följande symtom:

  • Du har svårt att kontrollera urin och avföring.
  • Du har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen.
  • Du har domningar, stickningar eller svagheter i benen eller armarna.

Kontakta också vårdcentralen om värken inte blivit bättre inom ett par veckor eller om smärtstillande läkemedel inte hjälper. Detta är särskilt viktigt om du är i övre medelåldern.

Fysioterapeuter, även kallade sjukgymnaster, naprapater och kiropraktorer kan ibland ge råd och träningsprogram.

Om dina besvär inte är övergående och du har erhållit en initial fysisk bedömning på primärvårdsnivå och helst genomgått en röntgenundersökning kan det vara aktuellt med remiss till ryggspecialist. Vi hjälper dig gärna med fortsatt bedömning och hjälp med remiss till ryggkirurgisk mottagning för att du så snabbt och kvalificerat som möjligt ska få vården du behöver.

Ladda ner appen

Ladda ner appen,
logga in med BankID,
fyll i uppgifter.

Välj vilken typ av vård du vill ha

Välj kategori Ortopedi
när du loggar in.

Svara på frågorna som dyker upp

Svara på frågorna
som dyker upp.

Du kopplas ihop med en sjuksköterska

Du kopplas ihop med
en sjuksköterska som
hjälper dig vidare.

Öppettider online

Öppettider online

Du kan logga in och skapa ett ärende dygnet runt. Vi hjälpar dig så snart vi kan och i princip alltid samma dag.
Du får notiser och mail som påminnelser när vi skriver till dig. Ibland även sms om du inte svarat på ett tag.

Vårdgivare

Vårdgivare

Vilken vård som lämpar sig bäst beslutas alltid i samråd med dig. Vi använder vår databas för att ta reda på väntetider, omdömen och kompetens hos vårdgivaren. Den informationen presenterar vi för dig i chatten.

Kommunikation

Kommunikation

Vi hjälper dig med remiss, gör bedömning utifrån besvär och behandlar även vissa åkommor online. Snabbaste vägen till rätt vård går via RemissHjälpen. Välkommen att kontakta oss.